MItt förra blogginlägg handlade om att själv bestämma när
det är dags att ta nästa steg.. Skönt tänkte någon, tack sa någon annan.
Detta ska ej förväxlas med att stanna kvar i en roll/ fack
för länge, alternativ vara den! Vi känner alla någon som har varti utbränd, mobbad, är barnlös, skild, singel, sjukskriven, nykter, dyslektiker.. Listan kan göras lång.
Det sägs att den
svåraste personen att coacha eller behandla terapeftiskt är den med
offerrollen. Vi styrs av antingen yttre eller inre påverkan. Vissa tar sig
igenom vad som helst..och andra drabbas av allt.. Och egentligen upplever vi
samma fast agerar på problemet olika. Der är inte problemen som är det knepiga det
är tankarna hur vi tacklar dessa. Jahaja nu skirver jag någon på näsan och ska
vara klok och förnuftig, och jag lovar mitt liv har kantats av olika ”problem”
och jag har vägrat att hamna i ett fack. Ibland sätter vi in andra i ett fack
för det känns bekvämt och tryggt. Då är det nästan som att man känner den
personen för alla vet ju hur en singel, skild, barnlös,nykter,utbränd person är.
Eller ?
Så vem är du, en
sådan som hittar lösningar eller en som sitter kvar i ett fack, du kanske har
fastnat och vill komma vidare. Och har du viljan, så är det en bra start, nästa
steg, vilka hjälpmedel finns för att komma ur din situation? Vilka hinder, ha dessa
har du garanterat kolll på, så fokusera på möjligheterna och hjälpen, be om
den! Och berätta vart/ vad du vill då
kommer lösningarna som ett brev på posten. Lösningar och möjligheter skapar
energi.
Nej allt går inte att lösa, jag vet, och visst det ekonomiska
spelar in, men det materiella kan aldrig ersätta hälsan och själen. Och om det
inte blir exakt som du önskar så lovar jag att det iaf blir bättre än hur det
är nu!
Lycka till!